Igår var det en kvalmig dag. Teddy hade bakat en rabarberpaj där hemma och jag blev så sugen att jag höll på att spricka. Med sista färjan så fick jag helt plötsligt besök av LiLLan och Donk som skulle ut till Kökar över helgen. De hade med sig en stor bit som de sparat åt mig. =) De hann inte stanna så länge dock, jag kunde nämligen meddela dem om att det skulle bli en hel del passagerare så de ville snabbt komma ombord och ta ett bord. Jag gnällde lite och fick dem att stå en liten stund med mig på kajen innan de trippade iväg.
På kvällen var det knappt uthärdligt. Det blåste men ingenting nådde riktigt in på kontoret och luften var tjock av lågtryck. Helt plötsligt klockan 11 ungefär så stod jag inte ut längre och bestämde mig för att ta årets första dopp. Så jag tog handduk, nycklar och kläder och tassade ut i natten. Jag ginade över den privata hamnen här invid, grinden var öppen. Den har ju stängsel runt om, men jag vet att alla ytor här omkring är ojämna så jag antog att jag skulle kunna krypa under stängslet för att komma till andra sidan vattnet där vattnet är kavlugnt i en liten lagun. Det gjorde ont att krypa under stängslet eftersom luckan var mindre än vad jag trodde, men jag kom igenom.
Det var så skönt att simma! Vattnet var kallt i början, men jag simmade lite och andades djupt och efter ett tag så började jag vänja mig och så simmade jag fram och tillbaka mellan klipporna och njöt av svalkan och ansträngningen. Jag tycker om att simma, men föredrar att göra det ensam om det handlar om motionssim. Vattenlekar är kul, men vill jag bara simma så känns det bäst om jag är ensam. =) Månen lyste bakom regnmolnen och jag intalade mig själv att jag måste upp innan åskan som mamm pratat om på FB skulle komma.
Tyvärr har algerna kommit nu och vattnet är grumligt av pollen också, så jag vågade inte dyka för mycket och var försiktig så att jag inte skulle få en kallsup. Men det var otroligt skönt att simma.
Efteråt så klaffsade jag tillbaka den längre vägen runt, jag var så blöt att jag inte ville rulla in under stängslet igen... Mördarsniglarna krälade omkring precis överallt och jag var försiktig så att jag inte skulle trampa i närheten av dem ens för då skulle jag aldrig få komma in i trädgården där hemma igen. x)
Väl tillbaka på kontoret så skulle jag bara ställa in alarmet på jobbmobilen men hittade den inte, jag antog att jag lagt den ifrån mig på något konstigt ställe och ringde den med min egen. Men den där genomträngande ringsignalen hördes ingenstans. Aningen irriterad och nervös insåg jag att den måste ha ramlat ur fickan då jag var och simmade. Så jag var tvungen att gå tillbaka samma väg som jag kom för att försöka hitta den. Den låg som väntat under stängslet och var helt oskadd.
Jag tror att jag komma simma igen här nere, men lite försiktigare nästa gång, för jag märkte igår när jag kom hem att jag lyckats skrapa upp mina fötter på tre ställen och det sved något fruktansvärt, men så är det när man simmar bland klippor.
Pax et Bonum
Erin <3
No comments:
Post a Comment