You break my bloody foot, you break my vow of silence

Såå, jag hörde att jag hade en blogg. Tänka sig.
  Örebro är en fin stad, om man bortser från ett pågående gängkrig. Jag känner mig bekväm här, även om jag är lite ensam ibland, men det är självvalt så jag kan inte riktigt klaga heller. Snön ligger kramgo och för jävlig överallt, jag ser harar skutta förbi utanför fönstret i princip varje kväll och jag känner att det enda som behövs nu är en soffa så att jag här någonstans att gosa ner mig när jag inte vill dra datorn till sängen (vilket jag aldrig gör eftersom fläkten skulle explodera...).
  Jag blev godkänd på alla delkurser i den vetenskapliga baskursen, fick t.o.m. VG på två stycken. =) Nu läser jag Psykologi A. Det är en jätteintressant kurs och föreläsaren är underbar, hon påminner om Nahid. En positiv attityd, samma gestikulerande och alltid ett leende på läpparna. Det mesta går på engelska dock och min hjärna hinner inte alltid med i svängarna att översätta och inkoda informationen samtidigt. Men det ska nog gå på något sätt.
  Jag har varit hem två gånger sedan jag flyttade. Över Haunted Halloween och veckan efter då jag skrev hemtenta och så över jullovet såklart. Eller ursäkta "studieuppehållet", heter det ju. Jag tycker om att vara hemma och jag saknar familjen och vännerna, det skulle vara trevligt om någon skulle vilja komma och hälsa på också, men det är förståeligt att det inte är så lockande då det är lite omständigt och kräver att de tar ledigt från allt o.s.v. Jag planerar att fara hem åtminstone över påsk. Antagligen i mars någon gång också.
  Kören går bra! Vi började sjunga igen efter ett juluppehåll och har redan en konsert i mars. Vi håller på och övar in "Anthem", "Eleanor Rigby" och "Come Sunday". Marie sa om ett stycke i Anthem att: "Det är en riktig kioskvältare den där!" och jag håller med henne. Det är en rätt patriotisk sång, men det spelar ingen roll var någonstans i världen man sjunger den för inga namn eller igenkänningstecken ges så man kan stå och mena sitt hemland oavsett vilket land sången från början hyllade. ^^
  Mitt liv är inte världens intressantaste just nu som ni märker. Jag har inget juicy love life att gnälla över eller vältra mig i, jag är inte på fester eller evenemang så jag har inga nya äventyr att skriva om, måhända jag har andra saker att gnälla över, men tvekar om det är lämpligt att skriva om dem här.
  Antar att jag börjar bli vuxen?
  ... Naah.

Jag ser just nu på "Awkward" och dricker te. Eller ja, jag dricker inte te än, men jag är jävligt snål så jag ska strax koka vatten. Idag blev det plättar till middag eftersom äggen hade sitt bäst före datum igår. Jag har lärt mig laga pappas köttfärssås och lagar den ofta och gärna. Den är lite rinnig i paj, men det är värt det.
  Numera ska vi tydligen ha 2 timmar och 45 minuter långa föreläsningar istället för standard 1 timme och 45 minuter. Idag var det från 09:15 till 12:00. Imorgon är det samma visa. Upp och hoppa klockan 07:45. Yay.
  Imorgon ska jag in via SEB med Diktatorn (Nen) och se om jag kan skaffa ett svenskt bankkonto så att jag slipper betala en massa avgifter hela tiden. =P Eller via Nordea. Jag ska diskutera saken med Diktatorn när vi väl är där.
  Jag var till vårdcentralen idag. Inte så mycket av vikt blev sagt eller gjort, jag ska bara få ett prev från psykiatrin någon gång i februari om en ny tid..
  Jag har inte dammsugit sedan jag hade sönder ett glas för ett tag sedan. Jag skulle i veckan låna dammsugare och fixa det, men i slutändan så blev det inte av eftersom jag hade ett nervöst sammanbrott över hundratusen andra saker. Så ikväll så råkade jag stiga smått i det och skulle, ja ni vet, som man gör när man får något löst bara under foten, skrapa av det mot den andra fotens ovansida och där hade vi en glasnål som stack rakt in rätt djupt i foten och det var blod överallt. =P Jag har lindat in foten i papper och jesustejp, så jag lär överleva till imorgon, men damn vad smidig jag är.

Pax et Bonum
Erin <3