Kärleken dödar bara de svaga

Oh hai!
  Jag har nu haft min absolut sista timme på Ålands Lyceum, historiautgivning -> 10, BAM! Filosofi, 10, BAM! Så nu har jag faktiskt gjort mig förtjänt av att få pusta ut lite grann. ^^ Fast festa får vara nu, fick nog i helgen. QwQ Jag åt tydligen på pinnar... Vilket jag inte minns något av.
  Do I need to say more?
  Okay! =D
  Var ju som sagt på Sottunga med Tååfe, Ajy, LiLLan och Donk mellan lördag, söndag. Meningen var att vi skulle vara där till måndag, men vi orkade inte. Inte speciellt schysst av oss att bara sticka, menmen, papp förstod. =)
  Vi var på Hilmos och hade det nice. Fast vi fick inte kissa på dasset. ^.^ Men vi röjde runt lite och det slutade med att jag och Tååfe, som jag nog förutsett; var rätt stenfisk. Men vi hade det skitkul. ^^ Ajy somnade in lika varmt och gosigt som en burrito (direkt citat av henne själv) och LiLLan och Donk hade det också varmt och gosigt. Själv låg jag och fyllefrossade hela natten under tre täcken och vaknade dagen därpå och ville klippa av mig håret, anledningen är ofräsch och onämnbar. =P
  Men vi kom hem efter mycket dramatik och jag, LiLLan och Donk åt scrambled eggs som LiLlan själv tillagat (hon är mycket stolt över att ha lärt sig laga det så hon gör det så fort hon får chansen). Sedan åt vi en prinsesstårta och såg på Animal Planet och LiLLan grät sig igenom en dokumentär om hur ett krait bett dödar. "Bite of the Living Dead" hette dokumentären och följde två personer som blev bitna av en krait, en dödligt giftig orm. Den orsakar nervparalysering som först gör en trött, sedan kan man inte tala längre och så slutar kroppen gradvis att lyda kommandon tills lungorna slutligen slutar fungera och man kvävs. Saken är den att nervgiftet inte når hjärnan och man är fullt medveten om allt som händer hela tiden, det kallas locked-in-syndrome och leder ibland till att människor dödförklaras redan innan de dött.
  De två som drabbades var en ormexpert på en expedition och en indisk flicka. Man fick veta redan från början att en av dem skulle dö och den andra överleva.
  Ormexperten blev biten då han fick en påse med en kraitunge i som han hade fått höra var en helt ofarlig orm. Han blev biten, men trodde inte det först eftersom krait bett är nästintill osynliga och orsakar ingen smärta. Men slutligen insåg han att han blivit biten och informerade de andra att eftersom han är allergisk mot motgift så måste han hållas vid liv med konstgjord andning i minst 48 timmar för att överleva. De lyckades hålla honom vid liv i 29. En respirator hade skickats, men fungerade inte och helikoptern som skulle komma och hämta honom kom för sent.
  Flickan blev biten då hon gick för att tvätta sig efter maten. Hennes mamma såg ingenting och trodde inte att hon blivit biten. Då hon började må illa så fick hon sova. När hennes pappa kom hem så insåg han faran eftersom han ofta såg folk dö av ormbett. Därför skyndade de sig till staden. Men eftersom ingen visste hur ormen sett ut så visste de inte att hon drabbades av locked-in-syndrome och hon dödförklarades och hennes kremering började t.o.m. planeras. Men en patient bredvid föräldrarna tipsade om en doktor som räddat många ormbitna som dödförklarats och eftersom flickan hade sådan tur att hon inte behövde konstgjord andning så lyckades de ge henne motgiftet i tid och hon klarade sig.
  Så om en person blir ormbiten och stirrar stint framför sig och visar inga livstecken, ta dem till dr. Vencot i Indien, han kan hjälpa. ^^
  Nej, men det var intressant! =D Fast LiLLan tyckte så synd om dem båda och våndades.
  Sedan såg vi på Mumin och Indiana Jones - I kristalldödsskallens rike.
 
Så det var min helg! ^^

Pax et Bonum
Erin <3